Att följa Jesus Kristus innebär att förneka sig själv

 
(Bildtext: Att följa Jesus innebär att alla lojaliteter, intressen och identiteter som är betydelsefulla för mig som individ måste underställas Kristi kors och förnekas, påpekar gästledarskribenten. Foto: Ligthstock)

- Torbjörn Aronson på ledarsidan i Världen idag -

Paulus bekännelse i Galaterbrevets femte kapitel, vers 24, är en bekännelse för alla Jesu lärjungar: ”De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.” Nya testamentets undervisning är mycket tydlig: att följa Jesus innebär att förneka sig själv.

Jesus sade själv i Matteusevangeliets sextonde kapitel, vers 24: ”Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig.” Det innebär att alla lojaliteter, intressen och identiteter som är betydelsefulla för mig som individ måste underställas Kristi kors och förnekas. Detta är nödvändigt för att jag ska kunna följa Jesus som hans lärjunge och för att hans liv ska kunna manifesteras i mitt liv.

Läs mer här: https://www.varldenidag.se/gastledare/att-folja-
jesus-kristus-innebar-att-forneka-sig-sjalv/repwex!TvrPsq5mDq9hQuHEb8feUA/

DAGENS ANDAKT, den 31 maj

 

”Jesus svarade: Om någon älskar mig bevarar han mitt ord, och min fader skall älska honom och vi skall komma till honom och stanna hos honom. Den som inte älskar mig bevarar inte mina ord. Men ordet som ni har hört kommer inte från mig utan från Fadern som har sänt mig” (Joh 14:23-24) 

”Lust att läsa Bibeln, får man av att läsa Bibeln”, brukade vi säga när väckelsen var ny och Bibelordet öppnade sig för oss på ett nytt och omtumlande sätt. Och visst läste vi Bibeln och visst fick vi lust att läsa ännu mer. Vi läste i soffan, vi läste på bussen, vi läste på toaletten, vi läste i badet – ja det var nästan så att vi läste Bibeln till och med i duschen. Det var som om vi inte kunde läsa oss mätta. Vi läste ”Levande Bibeln”, och den var verkligen levande. De tidiga upplagorna var så dåligt inbundna att bladen ramlade ur så fort man öppnade boken - och vi spred på detta sätt Guds ord runt oss var vi gick.

Men det är inte alltid den där stora lusten att nära sig själv med Guds ord infinner sig. Då var vi utsvultna. Senare blev vi nästan dästa och det var inte alltid lika lockande att slå sig ner med Guds ord. Då fick vi lära oss att om vi vill hålla det inre livet friskt och levande, måste vi disciplinera oss till att ge näring åt vår inre människa.

När det gäller kroppen, är det inte alltid vi känner för att äta, men vi äter ändå – därför att vi vet att om kroppen inte får näring så dör den. Så är det också med vårt inre. Vi behöver ständig påfyllning av Guds ord för att hålla oss levande som kristna.

 BÖN

Tack Gud att jag idag har tillgång till ditt eget Ord, Bibeln. Tack för att jag får läsa en portion i den idag, och på så sätt ge näring till min inre människa, till det andliga liv som du planterat i mig genom din Ande.

GLÖM INTE BORT - 5 Mos 6 --- VÄLSIGNELSER – 5 Mos 7

Obs: Idag läser vi två kapitel!

GLÖM INTE BORT... - 5 Mos 6

Läs bibeltexten här

Bibelläsning: Femte Moseboken 6
"Och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av all din kraft" (5 Mos 6:5 FB)

Vi har så lätt för att glömma. Också viktiga saker. Och här möter oss den allra viktigaste saken: vår relation till Gud.

Gud vet att vi så lätt glömmer det viktiga och ger oss här tips på hur vi ska komma ihåg det viktigaste:
-lägg orden på hjärtat (vers 6)
-inskärp orden hos dina barn (vers7)
-tala alltid om detta; när du sitter, när du går, när du lägger dig, när du stiger upp (vers 7)
-bind orden om din hand och om din panna (vers 8)
-skriv orden på dörrposterna och på dina portar (vers 9)

Och då Herren har hjälpt dig genom alla dina trångmål ska du inte glömma bort hur det var och vem som har hjälpt dig (vers 12).

Vilka av dessa råd följer du för att du inte ska glömma bort det viktigaste? 

- Mannakorn att tugga på under dagen: 

"Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft."
(5 Mos 6:4)

________________
Innehåll:
Kärlek till Gud och Hans ord
- Hör Israel (vers 4)
- Lägg Hans ord på hjärtat (vers 6)
- Akta dig för att glömma...(vers 12)
- Gud är en svartsjuk Gud (vers 15)
- Berätta för dina barn (vers 20)

Kommentar:
Avsnittet vers 4-9 anses ofta som det mest centrala i 5 Moseboken. Jag skulle till och med vilja säga att det är det mest centrala i hela Bibeln och i hela kristendomen. Det handlar om vår relation till Gud och vår relation till Guds ord.

Först kommer det det som Jesus pekar ut som det viktigaste budet i hela Bibeln: "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft" (vers 5 och Matt 22:37). Det är vårt gensvar på Guds totala kärlek till oss.

Sedan kommer vårt förhållande till Guds ord. Detta är så viktigt att du måste inrätta ditt liv så att du hela tiden ska bli påmind om hur viktigt det är. 
Du ska tala om Guds ord (vers 7):
- när du sitter i huset
- när du går på vägen
- när du lägger dig
- när du stiger upp
Du ska fästa Guds Ord (vers 8):
- på din hand 
- på din panna
Du ska skriva upp Guds Ord (vers 9):
- på dörrposterna i ditt hus
- på dina portar

Vårt förhållande till Guds Ord är enligt Jesus det som avgör om vi verkligen älskar Gud eller inte:
"Om någon älskar mig håller han fast vid mitt ord" (Joh 14:23)
"Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord" (Joh 14:24)

Till eftertanke:
I kapitlet får vi många tips på hur vi ska göra för att bli påminda om Guds Ord.
- Vad gör jag för att fokusera på Guds Ord genom dagen?

- Vad tänker du om förhållandet mellan Guds Ord och vår kärlek till Jesus?

VÄLSIGNELSER – 5 Mos 7

Bibelläsning: Femte Moseboken 7
Läs bibeltexten här

"Om ni nu hör....och håller fast vid dem....ska han älska dig och välsigna dig..." (5 Mos 7:12-13 FB)

I Bibeln möter vi både villkorliga och ovillkorliga profetior. De ovillkorliga profetiorna talar om vad som kommer att hända i framtiden. De villkorliga är beroende på hur vi gensvarar till Guds erbjudande. De är ofta formulerade så här "Om ni... skall Herren...".

Här möter vi en villkorlig profetia. Herren säger till sitt folk vad som kommer att hända om de hör Herrens ord och följer vad Herren har sagt. Då kommer Herren att välsigna den som följer hans ord, välsigna hans livsfrukt, välsigna hans ägodelar.

Det finns ett samband mellan vår lydnad till Herren och välsignelsen över vårt liv. Välsignelsen kanske inte alltid ser ut som vi tror att den ska se ut, men löftet gäller! Det lönar sig alltid att följa Herren!

- Mannakorn att tugga på under dagen:

Det lönar sig alltid att följa Herren!

_________________
Innehåll:
Israel och de främmande folken.
- Ett folk helgat åt Herren (vers 6)
- Ett välsignat folk (vers 14)
- Låt dig inte skrämmas av dem (vers 21)

Kommentar:
Bestämmelserna att inte blanda sig med de andra folkslagen då man kommer in i löfteslandet grundar sig på faran med religionsblandning (vers 4). Israel var ett heligt folk, Guds eget som Gud hade utvalt (vers 6). Det värsta brottet på gudsrelationen är att tillbe andra gudar vid sidan av Gud. Det är lika illa som otrohet i ett äktenskap.  

Israeliterna uppmanas att inte ens låta guldet och silvret från deras avgudar komma in i deras hem och orena det.

På samma sätt ser Herren idag som något avskyvärt om vi tar in element från andra religioner i våra kyrkor. Det går inte att kompromissa med synden. Det kommer att leda till fördärvet.

Till eftertanke:
- På vilka områden kan vi idag frestas att kompromissa med synden?

Då man verkligen är förälskad i en annan person är man normalt inte benägen att dela den personen med någon annan.
- Försök att förstå hur mycket vi skadar Gud genom att släppa in "avgudar" i våra liv? Antingen de är religiösa avgudar eller att vi avgudar saker vissa saker eller vanor mer än Gud.

Vittnesbördet: Maria Pettersson: – Gud rörde vid mig, nu kan jag andas

 

- Eva Marklund i tidningen Inblick -

"– Det var ett enormt trossteg för mig att gå in på ett möte överhuvudtaget. Jag upplevde att jag inte ville bli besviken och sa till Gud: ”Om du inte rör vid mig tänker jag inte bli besviken, men idag förnyar jag mitt löfte till dig och om du rör vid mig, då ska jag tala om det du gjort.”

Redan i dörren berördes Maria av lovsången och direkt möttes hon av en äldre man som hälsade på henne.

– Han fick en hälsning till mig och sa: ”Herren kommer att leda dig på en ny väg” och då började jag gråta, redan innan jag kommit in på mötet.

När Maria gick in och satte sig längst ner i lokalen kom en vän fram, hälsade och satte sig några stolar längre bort. Nu var hon inte längre helt ensam.

– Predikan handlade om kvinnan med blödningar som rörde vid hörntofsen på Jesu mantel. Då förstod jag att detta är min kväll och upplevde det hela väldigt ödesmättat...."

Läs mer här: https://inblick.se/livsberattelser/helande/maria-pettersson:--%E2%80%93-gud-rorde-vid-mig,-nu-kan-jag-andas

DAGENS ANDAKT, den 30 maj

”Men håll fast vid det ni har tills jag kommer” (Upp 2:25)

Jag är fascinerad av vimplar. Sådana där vimplar som hänger uppe dygnet runt i alla väder. När vinden tar tag i vimpeln fladdrar den så stolt och vecklar ut sig med alla sina färger. Andra dagar, när det är vindstilla hänger vimpeln rakt ner som en trasa utefter flaggstången. Våra kristna liv är som den där vimpeln. Vissa dagar blåser Andens vind friskt genom våra liv och vi kan veckla ut vår fulla potential. Andra dagar, verkar det inte hända något alls.

Poängen med vimpeln är emellertid att den hänger kvar antingen det blåser friskt eller är vindstilla. Som kristen har jag ett ansvar att hålla mig fast vid Jesus varje dag antingen han behagar använda mig till något stort eller jag bara får hänga med och se på när han använder andra. Bibeln använder ibland ordet ”förbli”. Till exempel säger Jesus i Joh 8:31 ”Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni ska lära känna sanningen och sanningen ska göra er fria”. Förblivandet i Guds ord, att vi läser och begrundar Bibelordet, är viktigt, för det är ett tecken på sant lärjungaskap.

BÖN

Jesus, hjälp mig idag att hålla fast vid dig och ditt ord, antingen du vill använda mig fullt ut i tjänsten eller om du vill att jag bara ska vara stilla i vila.

MELLAN GUD OCH MÄNNISKA – 5 Mos 5

Bibelläsning: Femte Moseboken 5
Läs bibeltexten här

"Jag stod då mellan Herren och er för att förkunna Herrens ord för er" (5 Mos 5:5 FB)

Moses uppgift var verkligen att stå mellan Herren och människorna. Han fick förmedla till folket vad Herren talade och inför Herren bad Moses för folket.

Den kristnes uppgift är densamma idag. Vi får ständigt be för människorna runt omkring oss, för vår stad, för vårt land och för vår värld.

Men vi är också Guds förbindelselänk till folket. Hur ska de kunna höra Guds ord om vi inte förmedlar den till människorna? Hur ska de kunna förstå Guds kärlek och trofasthet om vi inte demonstrerar det i våra liv?

Det är ett stort ansvar att vara kristen. Om vi inte står mellan Gud och människan kanske Gud aldrig når fram till den människan.

- Mannakorn att tugga på under dagen:

Mellan Gud och människa.

_________________
Innehåll:
Tio Guds bud:
- Inte tillbe andra gudar (vers 7)
- Inte missbruka Guds namn (ves 11)
- Hålla sabbatsdagen (vers 12)
- Visa aktning för far och mor (vers 16)
- Inte dräpa (vers 17)
- Inte begå äktenskapsbrott (vers 18)
- Inte stjäla (vers 19)
- Inte vittna falskt (vers 20)
- Inte ha begär till din nästas hustru (vers 21)
- Inte ha begär till din nästas ägodelar (vers 21)

Kommentar:
Här börjar Moses andra tal som handlar om hur vi ska leva ett gudfruktigt liv (Kap 5-28). Moses börjar talet med att påminna om de tio buden som han tog emot vid Sinai.

Budorden citeras i Nya Testamentet:
- översiktligt: Jesus Matt 19:18f och Paulus Rom 13:9
- hedra din far och mor: Jesus Matt 15:4 och Paulus Ef 6:2
- inte mörda: Jesus Matt 5:21 och Jakob 2:11
- inte begå äktenskapsbrott: Jesus Matt 5:27, Paulus Rom 2:22, Jakob 2:11
- inte stjäla: Paulus Rom 2:21
- inte ha begär: Paulus Rom 7:7

Kapitlet avslutas med Guds önskan för alla sina barn: "Om de ändå kunde ha sådana hjärtan att de fruktar mig och alltid håller mina bud" (vers 29) och en uppmaning att alltid göra det Herren befallt, att inte vika av varken åt höger eller vänster och att alltid följa den väg Gud befallt att vi ska gå (vers 32-33)

Till eftertanke:
Moses beskrivs ofta som en "mellanman" mellan Gud och människa.
- På vilka sätt kan vi vara "mellanmän" mellan Gud och människor? Försök beskriva olika sätt.
- Hur tycker du vi lyckas i vår uppgift att vara "mellanmän"?
- Vad kan vi göra för att förbättra vår kallelse att vara "mellanmän"?

Veckans bok med 10% rabatt: DEN SISTA GENERATIONEN

Veckans bok den här veckan är DEN SISTA GENERATIONEN - Israel ett utvalt folk i Guds frälsningsplan av Claes-Göran Bergstrand.
Normalpris i vår webbshop 225:-. Den här veckan kan du köpa den för 200:- (Postens porto tillkommer).

Jesus talar i Matteus evangelium om den sista generationen som ska leva och se hans ankomst till jorden. Menar Bibeln också att vi kan veta när allt detta ska ske, och hur? Fler tidstecken än någonsin tidigare går i uppfyllelse och bibliska profetior fullbordas en efter en i allt snabbare takt.

Guds frälsningsplan, där det judiska folket har en central kallelse, har funnits i Guds hjärta sedan evigheter. Därför måste Israel vara i fokus i vår tidsorientering. Om inte, blir det svårt att vara förberedd inför den profetiska tid som vi lever i.

Med en bättre förståelse för vad som hänt det judiska folket genom hela Bibelns historia, och fram till våra dagar, får vi en starkare övertygelse om Guds existens och Bibelns unika trovärdighet. Det ger hopp och trygghet inför framtiden och leder till en sund förväntan inför nästa steg i Guds profetiska agenda ...

"Boken är skriven i stor kärlek och med mycket stort arbete nedlagt och den ger läsaren en introduktion till en värld som är fördold för många kristna. Historielöshet är en stor fara men här väntar nya perspektiv på att upptäckas."
Göran Lennartsson, pingstpredikant

"I en tid med omfattande politiska omvälvningar och naturkatastrofer behöver Bibelns profetior om den yttersta tiden aktualiseras i kristen förkunnelse. Boken är genomarbetad och väver in Bibelns profetior i ett historiskt perspektiv och med Israel i fokus. Min förhoppning är att boken ska läsas i breda kretsar och få bli väckarklocka för Guds folk i Sverige. Jag rekommenderar boken varmt."
Torbjörn Aronson, professor Southeastern University, Tampa, Florida

DAGENS ANDAKT, den 29 maj

”Han har förlåtit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset” (Kol 2:14)

Det vilar en dom över varje människa. Oavsett hur ”goda” människor vi är och även om vi aldrig medvetet har syndat. Domen, skuldebrevet finns där sedan Adams och Evas dagar och ligger fast som ett arv i våra gener - potentialen att synda finns hos alla. ”Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud” (Rom 3:23).

I Jesus Kristus ogiltigförklaras emellertid denna dom för ”skuldebrevet” så fyllt av krav och anklagelser revs sönder när Jesus dog på korset. Då betalade han priset för varje människas synd. Denna rätt till frihet sker emellertid inte automatiskt. Varje människa måste själv komma till Kristus, han som ”äger” försoningen – och hämta ut sin skuldfrihet. Vi blir frälsta - räddade från domen.

Ordet frälst kommer egentligen från fornnordiskans ”frihalsad”. En tjuv fick ofta avtjäna sitt straff genom att han slogs i järn. Han fick en järnring runt sin hals och tjudrades fast vid en skampåle, där alla kunde se honom. När tjuven hade avtjänat sitt straff, kom smeden och såg till att järnringen runt hans hals knipsades av så att tjuven blev fri igen. Det hette då att han frihalsades – det ord som senare blev till vårt nutida frälst.  

 

BÖN

Jesus, låt mig idag leva till din ära. Tack att du har sonat min skuld och att jag får hänvisa till din död på korset, när egna och andras anklagelser hotar att stjäla min frid.

VAD FINNS I DITT HJÄRTA? 5 Mos 4

Bibelläsning: Femte Moseboken 4
Läs bibeltexten här

"Men om ni där söker HERREN, din Gud, skall du finna honom, om du söker honom av hela ditt hjärta och av hela din själ" (5 Mos 4:29 FB)

I detta kapitel varnar Moses folket för avgudadyrkan. De är på väg in i det utlovade landet och där kommer de att möta nya kulturer som tillber främmande gudar. Han varnar för avgudabilder av människor eller djur (v.16-18), och att tillbe himlakropparna (v. 19).

Att leva omgiven av en kultur som inte tillber Herren kan vara svårt. Det är lätt att vi blir indragna i avgudadyrkan av vår tids avgudar, och av allt som vill stjäla den plats som Herren ska ha i våra liv. Det är lätt att vi slutar att vara helhjärtade och låter vår kristna tro bara vara en del av alla de ting som vi ger vårt hjärta åt.

I detta sammanhang möts vi av uppmaningen i dagens bibelord om att söka Herren av hela vårt hjärta och av hela vår själ. Var är mitt hjärta idag?

- Mannakorn att tugga på under dagen:

Var har jag mitt hjärta?

_______________
Innehåll:

- Vers 1-24
Uppmaningar att lyda Herren och inte glömma vad han har gjort för sitt folk.
- Vers 25-40
Profetia om att Israels folk en gång ska skingras bland folken (vers 27).
- Vers 41-43
Fristäderna öster om Jordan
- Vers 44-49
Introduktion till de tio budorden

Kommentar:
Moses påminner om vad Gud har gjort för israeliterna och uppmanar att hålla fast på det som Gud har förordnat.

När de kommer in i löfteslandet kommer de där att möta människor som tillber andra gudar. Moses varnar för att ta till sig främmande gudar eller att tillbedja avgudabilder av djur eller himmelens stjärnor.

Moses varnar också för konsekvenserna om inte israeliterna trofast håller fast vid sin Gud. Då kommer Herren att skingra dem och driva bort dem till olika hednafolk (vers 26-28). Detta är en upprepning av vad Gud tidigare sagt (3 Mos 27-35). Profetian om judarnas förskingring som resultat av trolösheten mot Gud återkommer även senare (5 Mos 28:64-67).

Till eftertanke:
Varningar för att tillbe avgudar återkommer i detta kapitel.
- I vilka sammanhang möter vi idag tillbedjan av främmande gudar inom och utanför kyrkan?
- Vilka värderingar möter vi idag som attackerar den kristna tron?
- På vilka sätt kan materiella ting bli våra avgudar?
- Var är mitt hjärta?

Tidig söndagsmorgon i Kiruna den 28 maj

 

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Så kom vi till slut fram till Kiruna efter 134 mils bilresa från Västerås. Vi körde upp genom inlandet, en del av Sverige som vi sällan kommer förbi. Men vi har en del minnen från den sträckningen. 1998 hade vi en bibelhelg i Östersund och 1997 hade vi en ekumenisk mötesserie i Strömsund. Där hade vi avslutningsmötet i Frälsningsarméns lokal i en stor träbyggnad. Då mötet skulle börja var det fullt med folk i lokalen. Det stod en hel del folk i den bakre ändan av lokalen trots att den första raden var helt tom. Så kom någon på idén att ställa fram ytterligare en rad stolar längst fram. Genast fylldes den näst främsta raden med folk som hade stått längst bak och sedan tog man bort stolarna i den främsta raden. Vad jag minns mer från besöket i Strömsund var att den stora platsen framför kårlokalen var full av sparkar, ett lämpligt fortskaffningsmedel i Strömsund. Längre norrut åkte vi igenom Vilhelmina. Där hade vi 2007 en pingstkongress för Norra divisionen, med möten både i Vilhelmina och Örnsköldsvik.

På vägen norrut såg vi många renar. Vid ett tillfälle var det en stor flock renar som sakta gick på vägen framför vår bil. Vi fick bara följa efter hjorden till dess den behagade lämna vägen. Vid ett annat tillfälle stod en stor älg mitt på vägen och såg oss komma med bilen. Vi saktade ned farten och efter en stund började älgen sävligt att gå av vägen så vi kunde åka vidare.

På lördagsmorgonen hade vi en sångstund på ett köpcenter i Kiruna. Vi såg att det satt en ung flicka och teckentolkade orden i sångerna vi sjöng. Jag gick fram och frågade henne om hon ville komma fram och tolka det vi sjöng så alla kunde se det. Flickan lyste upp och frågade: "Får jag??". Och så kom hon fram och vi fick lära oss en del nya tecken (Bild 1. Flickan står vid sidan av Rut).

Vi fick också möjlighet att se Frälsningsarméns blivande fastighet i Kiruna. På nedre botten blir det samlingssal och i våningarna över bostäder (Bild 2, Kårledaren i Kiruna och Rut).

Senare på dagen hade vi två bibelstudier med kaffe emellan och sedan var det inledningsmöte på Fjällkyrkan för 24 timmars lovsång. Mellan klockan 18:00 på lördagen och 18:00 på söndagen blir det lovsång nonstop. Rut och jag har vårt pass mellan 08:00 och 09:00 på söndagsmorgonen. 

Klockan 11:00 är det pingstgudstjänst i Frälsningsarméns provisoriska lokal och därefter börjar vi vår resa söderut mot Västerås.

Med önskan om en välsignad ny vecka
Peter Baronowsky

DAGENS ANDAKT, den 28 maj

”En banad väg, en vandringsled, skall gå där, och den skall kallas den heliga vägen. Ingen oren skall färdas på den, men den är till för dem. De som vandrar den vägen skall inte gå vilse, även om de är dårar” (Jes.35:8-9)

Under det kalla krigets dagar var Berlin en del av Västtyskland, även om staden geografiskt låg långt inne i det kommunistiska Östtyskland. För att kommunikationerna mellan Berlin och den övriga västvärlden skulle fungera, fanns en transitväg rakt igenom Östtyskland fram till Berlin. Den var omgiven av stängsel och för att få färdas på den vägen behövdes ett speciellt visum. De allra flesta östtyskar, som bodde i Berlins grannskap fick aldrig möjligheten att beträda den här vägen. Den var till endast för de människor som bodde i det fria Västeuropa eller i Berlin. Jag kan tänka mig människorna i Östtyskland, som bodde granne med vägen och som såg alla som färdades på den. Jag kan förstå om de hade en längtan att på samma sätt få färdas fritt, bort från det ockuperade området.

Vår värld är under ockupation av ondskan. Men det finns en transitväg till vår himmelska bestämmelse, en helig väg. Den är öppen för alla, som hämtat ut sitt visum, förlåtelsen och reningen i Jesus Kristus.

BÖN

Herre, tack att jag får följa den heliga vägen. Bevara mig ren så att jag får fortsätta att vandra på den. Tack att du då kommer att leda mig rätt.

 

VAR INTE RÄDD – 5 Mos 3

Bibelläsning: Femte Moseboken 3
Läs bibeltexten här

"Var inte rädda för dem, ty Herren, er Gud, skall själv strida för er" (5 Mos 3:22 FB)

Israels barn var på väg mot det utlovade landet. Överallt var de omgivna av fiender.

Så kan det också vara att leva som kristen idag. Vi kan uppleva oss som främlingar i vårt eget land. Vi kan uppleva att vi är omgivna av en kultur som är fientlig till evangeliet och talet om Jesus. I vissa delar av världen kan det vara ett reellt dödshot över varje kristen. I vår del av världen är främlingskapet inte en fråga om liv och död, men snarare att vara omgiven av en kristendomsfientlig kultur.

I det sammanhanget kan det vara viktigt att ta till sig löftet i dagens bibelord. Var inte rädd! Herren ska strida för dig!

- Mannakorn att tugga på under dagen:

"Var inte rädd! Herren ska strida för dig!"

_________________
Innehåll:

- Vers 1-11
Seger över Og
- Vers 12-21
Landet öster om Jordan fördelas
- Vers 23-29
Moses får se in i landet som Josua skall leda folket in i.

Kommentar:
I Kapitel tre fortsätter Moses tillbakablick över israels vandring från öknen till bebodda trakter. Där möter de hårt motstånd av Gogs vältränade armé, men israeliterna gick framåt styrkta av Guds löfte om seger.
   Israeliterna erövrar landet öster om Jordan och fördelar det enligt tidigare plan till Manasse halva stam, Gads och Rubens stammar. Men dessa stammar hade lovat att lämna sina familjer öster om Jordan och följa med de övriga stammarna för att erövra löfteslandet och inte återvända förrän de övriga stammarna fått ro i sina arvedelar (vers 20).
   Kapitlet avslutas med att Moses går upp på toppen av ett berg och får se in i löfteslandet. Moses får också uppdraget från Gud att anförtro Josua att leda folket in i det utlovade landet.

Till eftertanke:
I andakten talas det om att vi lever i en kristendomsfientlig kultur. Vi kan ibland uppleva det som att "att hela världen ligger i den Ondes våld" (1 Joh 5:19).
- På vilka sätt och inom vilka områden upplever du att vi lever i en kristendomsfientlig värld?

Inför söndagen: Tema: DEN HELIGE ANDE

 

FRÅN GAMLA TESTAMENTET
Jes 12

1 På den dagen ska du säga:

"Jag tackar dig, Herre!

Du var vred på mig,

men din vrede har upphört

och du tröstar mig.

2 Se, Gud är min frälsning,

jag är trygg och inte rädd,

för Herren Herren är min styrka

och min lovsång.

Han har blivit min frälsning."

3 Med fröjd ska ni ösa vatten

ur frälsningens källor.

4 På den dagen ska ni säga:

"Tacka Herren,

åkalla hans namn,

gör hans gärningar kända

bland folken.

Förkunna att hans namn

är upphöjt.

5 Lovsjung Herren,

för han har gjort härliga ting.

Låt det bli känt över hela jorden.

6 Ropa av fröjd och jubla,

ni Sions invånare,

för Israels Helige är stor,

han är mitt ibland er."

FRÅN BREVLITTERATUREN
Apg 2:1-11

1 När pingstdagen kom var de alla samlade. 2 Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. 3 Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. 4 Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

5 I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen. 6 När dånet hördes samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. 7 Häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar? 8 Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? 9 Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien, 10 i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, 11 vi är judar och proselyter, kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!"

FRÅN EVANGELIERNA
Joh 7:37-39
37 På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon är törstig, kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram." 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.

FRÅN PSALTAREN
Ps 104:27-31

för att leka där.

27 Alla hoppas de på dig,

att du ska ge dem mat i rätt tid.

28 Du ger dem och de samlar in,

du öppnar din hand

och de mättas av goda gåvor.

29 Du döljer ditt ansikte

och de blir förskräckta,

du tar ifrån dem deras ande,

de dör och blir åter till stoft.

30 Du sänder din Ande, då skapas de

och du förnyar jordens ansikte.

31 Må Herrens härlighet

bestå för evigt!

Må Herren glädja sig

över sina verk.

(Bibeltexterna är hämtade från Folkbibeln)