”Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare”
(Heb 12:2)
När jag gick i skolan fick vi lära oss att gå balansgång på en bom, som hissats upp ett stycke ovanför golvet. Det var spännande att balansera på den, för även om den inte låg så väldigt högt, hade det inte varit så trevligt att ramla ner ifrån den. Ängsligt tittade man ner, för att vara säker på att man satte fötterna på den smala bommen och inte bredvid. Då kom läraren och undervisade oss om, att enda sättet att hålla sig kvar på bommen, var att hålla kroppen upprätt och se rakt framåt mot ett fästmärke i ögonhöjd vid slutet av bommen. Jag kan minnas hur svårt det var att först lyfta blicken från fötterna upp till fästmärket och sedan att hålla blicken stadigt fäst vid detta. Men jag kan också minnas vilken fantastisk känsla det var att märka att balansen infann sig, och att jag faktiskt kunde balansera hela bommens längd utan att falla ner, om jag bara lydde lärarens råd.
I det kristna livet gäller samma princip. När vi ängsligt försöker sätta fötterna rätt i livets balansgång, faller vi hela tiden, men Gud vill att vi ska ha Jesus Kristus som ett fästmärke, och att vår blick ska vara stadigt fäst vid honom.
När Petrus gick på vattnet, ja han gjorde faktiskt det, bar vattnet honom så länge som han höll blicken stadigt fäst vid Jesus, men när han började se på vågorna sjönk han som en sten.
BÖN
Herre, hjälp mig att idag lyfta min blick och se på dig. Hjälp mig att förvänta att du ska hjälpa mig att hålla stadig kurs i det som är mitt uppdrag för den här dagen. Tack att du vill vara med och ge stadga och liv åt allt jag gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar