Bibelläsning: Första Krönikeboken 13
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=1+Chronicles+13&version=SFB15
"Sedan sade David till hela Israels församling: "Om ni finner för
gott och om detta är från HERREN, vår Gud, låt oss då sända bud åt alla håll
till våra övriga bröder över hela Israels land och dessutom till prästerna och
leviterna i deras städer med utmarker, att de skall samlas hos oss. Låt oss
flytta vår Guds ark till oss, för i Sauls tid frågade vi inte efter den."
(1 Krön 13:2-3 FB)
David hade fått en ingivelse att flytta arken till Jerusalem. Men var det från
Herren eller var det Davids egna tankar och ambitioner som födde fram tanken?
David prövade sin ingivelse. Först frågade han alla ledarna (vers 1). Sedan
frågade han allt folket om detta var från Herren eller ej. Svaret David fick
var att det var dags att flytta arken till Davids stad.
Alla våra tankar och ingivelser kommer inte från Gud. En del kommer från våra
egna ambitioner att lyckas väl eller att framstå i god dager. En del kanske
till och med kommer från den onde som försöker leda oss fel.
David handlade klokt. Han frågade dem han hade förtroende för vad de tyckte och
om detta var från Gud. Ingivelser, profetior och drömmar ska inte åtlydas
okritiskt. De ska prövas av de andra (1 Kor 14:29).
Har du fått en vägledning som du tror är från Gud? Tala med någon eller några
som du har förtroende för och fråga på samma sätt som David. Vad säger ni om
detta? Är det från Herren?
_______________________________
- Mannakorn att tugga på under dagen:
Förvänta
att Herren ska tala till dig. Var också beredd att
röva det du hör med någon
som står både dig och Herren nära.
_______________________________
Innehåll:
David flyttar arken från Kirjat-Jearim under sång och dans.
Men då Ussa blir dödad då han tar tag i arken, blir David rädd och vågar inte
ta in arken i Jerusalem. Arken placeras hos Obed-Edoms hus med resultat att
Herren välsignar Obed-Edoms hus och allt han ägde.
Kommentar:
Under Sauls tid hade man inte frågat efter Herrens ark (vers 3). Det hade varit
en tid då folket inte var intresserat av att följa Herren. För David var det
viktigt att Guds närvaro skulle finnas mitt bland sitt folk.
Det var en glädjefylld dag då man började transportera
arken mot Jerusalem. Folket dansade och sjöng inför Herrens ansikte (vers 8).
Men Ussa, som körde vagnen, räckte ut sin hand och rörde vid arken för att
stödja den. Ussa dog då omedelbart. Dagen som började i glädje slutade i sorg.
Varför reagerade Herren så starkt att Ussia måste dö?
Gud är en helig Gud och man kan inte hur som helst ignorera Gud och hans Ord.
För det första var det förbjudet att transportera Guds ark på en vagn. Arken
skulle bäras genom att man förde in två stänger genom ringarna som fanns på
arkens sidor. Därefter kunde man bära arken utan att vidröra den. Arken fick
inte vidröras ens av dem som transporterade arken. Att röra vid arken var
förenat med dödsstraff (4 Mos 4:15).
David blev så förskräckt att han inte vågade föra in
arken till Jerusalem. Han lämnade arken hos Obed-Edom (vers 14). Det gav David
tid att upptäcka Herrens föreskrifter om hur arken skulle förflyttas. Nästa
gång skulle de göra allting rätt.
Till eftertanke:
Ibland kanske vi också tycker att vi har bättre lösningar än vad Guds ord
föreskriver. Vi kanske tänker "Det är väl inte så farligt?"
- Hur är det med vårt förhållande till Guds ord idag? Tar vi Guds ord på
allvar? Eller är det så dåligt ställt med bibelläsningen att vi inte ens vet
vad Herren säger i sitt Ord?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar