Bibelläsning: Första Krönikeboken 15
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=1+Chronicles+15&version=SFB15
"Ni är huvudmän för leviternas familjer. Helga
er tillsammans med era bröder och hämta sedan HERRENS, Israels Guds, ark upp
till den plats som jag har gjort i ordning åt den." (1 Krön 15:12 FB)
Det var dags för en viktig tjänst i Guds rike. Det handlar här om att föra Guds
ark in i Davids stad. Men man ville inte rusa in i helig tjänst utan att vara
andligt förberedd. Uppmaningen lyder "Helga er". Det innebär
att avskilja sig, att lägga undan allt annat som vill ta vår uppmärksamhet. Det
handlar om att bli fokuserad på tjänsten för Herren och för folket.
Inför tjänsten satte man på sig speciella kläder (vers 27). De hade olika
tjänster som alla var en del av helheten. Några spelade trumpet (vers 24).
Några var dörrvaktare (vers 23). Några skulle sjunga (vers 27).
Helga er - förbered er för helig tjänst. Jag kan tänka mig att prästen upplever
det på samma sätt då han i sakristian sätter på sig sina speciella kläder och
ber inför gudstjänsten.
Jag kan själv uppleva det på samma sätt varje gång jag
sätter på mig Frälsningsarméns uniform. En förberedelse för tjänst och en
påminnelse om vad det innebär att bära Frälsningsarméns uniform.
Efter bönestunden går vi tillsammans in för att tjäna
Gud. Några spelar "trumpet", andra sjunger, andra hälsar välkommen
vid dörren, andra vittnar och beder, någon predikar, och tillsammans gör vi
tjänst inför Gud och människor.
Davids hänförelse väckte förakt (vers 29). Det är möjligt att vi också får möta
samma förakt då vi helhjärtat och med hänförelse ger oss in i tjänsten för Gud.
Men det är det värt. Stå upp för Jesus.
_______________________________
- Mannakorn att tugga på under dagen:
Kallad
till helig tjänst.
_______________________________
Innehåll:
Guds ark förs till Jerusalem.
Prästerna helgar (vers 12) sig för att föra in arken i
Jerusalem.
David hoppar och dansar av glädje då arken förs in i
Jerusalem (vers 29).
Kommentar:
Förra gången David skulle föra arken in i Jerusalem, slutade det med att Ussa
rörde vid arken och dog, och projektet avslutades (13:9-13). David fick lära
sig att man inte kunde bryta mot Guds lag för att fullborda sina egna ideér.
Nu var det dags igen. David hade haft tid att förstå
varför det gick så dåligt och den här gången skulle allt göras på rätt sätt
(vers 13).
Det var bara leviterna som fick bära Guds ark (vers
2). Arken skulle bäras och inte köras på en vagn. Ingen fick vidröra arken, den
bars med stänger som vilade på leviternas axlar (vers 15).
Det var en stor glädjefest då arken skulle föras in i
Jerusalem. David fröjdade sig i tillbedjan till Herren. Han hoppade och
dansade. Då Sauls dotter Mikal såg David fick hon förakt för honom i sitt
hjärta (vers 29).
Till eftertanke:
David kunde säkert ana att hans dans skulle väcka förakt. Men det var viktigare
för David att tillbe och lovsjunga Herren än att vara människor till lags.
Paulus skriver att han talar "inte för att vara människor till lags
utan för att behaga Gud" (1 Tess 2:4).
- Vad är det som styr mitt handlande? Vad är viktigast för mig: att vara
människor till lags eller att behaga Gud?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar